Det har blivit dags för att ta ännu ett dopp i den själsiga bassäng som ni alla tidigare har fått kallsupar i. För dagen till ära har jag nämligen skrivit min allra första låt. Den skildrar på ett sofistikerat sätt det fina i relationer och gör tillsammans med en par välvalda ackord en riktigt stark popballad. Den är kanske inte lika tuff som cigg direkt, men om man sätter in sig i texten tillsammans med en finstämd gura så kan det nog bli hur tufft som helst. Kanske till och med tuffare än både cigariller och skepparpipa på en och samma gång.

Om jag hade haft tillgång till inspelningsmöjligheter hade jag naturligtvis själv stämt in i ljuv fågelsång och lagt upp rasket här på bloggen, men eftersom det ännu inte är ett alternativ så får ni nöja er med grundtabben. Men det är ju inte fy skam det heller, som det brukar heta!

Intro: F#m, A, E, E, F#m, A, Am9, Am9

Vers ett:

F#m
Why are you so witty

E
Your jokes make you so pretty

Bm
I shall not lose this smile

D Am9?
Until I visit Uruguay


Brygga: F#m, A, E, E, F#m, A, Am9, Am9


Vers två:

F#m
Why these prejudices you ask?

E
That's only because I'm masked!

Bm
I like to walk the mountains

D Am9?
I'm a presser of buttons

Outro: F#m, A, E, E, F#m, A, Am9, Am9

Text & Musik: Tantfarbror 2008